Agent Orange!

140810 – söndag
Nukus, Uzbekistan

Elin vaknade med ett ryck, kikade lite snabbt på telefonen och kunde konstatera att klockan visade 02:20. Skönt tänkte hon – hela tre timmar kvar att sova innan klockan ringer och vi måste gå upp. Men så lyckligt lottad var hon inte utan bara fem minuter senare ringer klockan. Det är visst så att mobilen visar både den svenska tiden och den lokala tiden för det land man befinner sig i. Så i Uzbekistan är vi då tre timmar före Sverige – men att gå upp klockan 05:30 en söndag för att åka till Aralsjön är inga problem.

Problem skulle vi dessvärre få när vi väl kommit upp. Hotellet verkar vara indelat i en hotelldel, med resebyrå samt en restaurangdel. Mannen i restaurangen hade under gårdagen frågat oss om vi skulle åka och när och vi förklarat att vi bokat resan redan till klockan 06:00. Han skulle då vara snäll att ordna så vi kunde få frukost att ta med oss då den egentligen serveras först en timme senare. När vi väl kom upp fanns det ingen vaken personal på hotellet utan Sophia fick väcka mannen som jobbade på restaurangen och sedan väntade vi. Det visade sig ganska snart att det inte var någon bil beställd åt oss alls!?! Jättekonstigt då vi pratade med personalen i receptionen och önskade att få en bil till klockan 06:00. Visserligen hade vi lite frågor angående resan och maten men vi tyckte att vi var tydliga med att tala om att vi ville åka. Mannen i restaurangen ringde då resebolaget och fick ordnat så att det skulle komma en bil klockan 08:00 istället – två timmar senare. När vi fick reda på detta ringde vi själva upp ett bolag vars telefonnummer vi hittat i en a våra guidböcker och undrade om de möjligtvis hade en bil åt oss. Det visade sig dock att det var samma bolag som vårt hotell använt sig utav så vi fick helt enkelt vänta, dock kunde vi i lugn och ro äta frukost på hotellet istället och umgås innan bilen kom.

IMG_5747

Så kom äntligen bilen och vi packade in allt vårt pick och pack. Vår förare, Konstatin, körde oss först mot gränsen till Uzbekistan, vi skulle nämligen titta på ruinerna av den gamla staden samt på kyrkogården som vi åkte förbi igår. När vi varit på respektive ställe en stund, utforskat och fotograferat hoppade vi in i bilen igen och åkte iväg. Det var en oerhörd värme ute så sent på förmiddagen, som det nu hunnit och bli, dåsade vi alla till i bilen då den inte var utrustad med AC. Vi hade läst på en lapp av vi skulle ha heltäckande kläder och skor på oss då det skulle bli kallt på natten vilket innebar att vi svettades som grisar i bilen. När vi kört drygt en timme var klockan 10:30 och det var redan dags för lunch. Vi fick sätta oss i ett svalt rum med AC – jätteskönt! Sedan åt vi lite uzbekisk mat – eller inte Elin. Hon åt en sallad och pommes medan Hampus åt manti – vilket är en form för dumplings. När maten var intagen var det bara att hoppa in i bilen igen – vi skulle gå på bazar, växla pengar och köpa mat inför kvällen. Vi köpte potatis, lök, paprika och andra rotfrukter. En stor vattenmelon och en hel del bröd. Vi hade inte fått med oss några badkläder när vi packade våra väskor så vi inhandlade två par underbyxor också att bada i.

IMG_5579 IMG_5660

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO IMG_5653 IMG_5650 IMG_5649 IMG_5646 IMG_5643 IMG_5639 IMG_5636 IMG_5632 IMG_5619 IMG_5617 IMG_5610 IMG_5606 IMG_5602 IMG_5594 IMG_5582 IMG_5581

När handlingen så var färdig var det bilen som gällde, nu skulle vi köra många mil i värmen med få stopp. Vi körde en stund på asflaterade vägar men sedan blev det grusväg med stora hålor och ojämn terräng. Vi vet inte hur många gånger under resan som vi var otroligt glada att vi inte tagit vår bil utan hyrt en istället. Vi stannade för att titta på en gammal skeppsby som nu var nästan öde eftersom sjön försvunnit och fiskarna med den. Nu började vi alla bli ordentligt tagna av hettan. Svetten rann och vi blötte ner handdukar att ha över huvudet för att åtminstone försöka kyla ner det litegrann. Tillslut sa Konstantin att vi skulle stanna för att fylla på vatten i flaskor. Det var nog ett av de bästa stoppen på resan. Kallt och färskt vatten som också var drickbart och för att verkligen kyla ner sig fick vi vattenhinkar kastade på oss och våra kläder. Det var verkligen en humörhöjare!IMG_5670 IMG_5890 IMG_5876 IMG_5869 IMG_5868 IMG_5867 IMG_5865 IMG_5859 IMG_5855 IMG_5848 IMG_5847 IMG_5841 IMG_5837 IMG_5832 IMG_5814 IMG_5803 IMG_5801 IMG_5789 IMG_5781 IMG_5773 IMG_5767 IMG_5766 IMG_5764 IMG_5744 IMG_5742 IMG_5730 IMG_5722 IMG_5702 IMG_5700 IMG_5698 IMG_5696 IMG_5692 IMG_5686 IMG_5679 IMG_5677 IMG_5671

Vi fortsatte turen mot Aralsjön. Stannade då motorn började bli för varm vid några tillfällen. Nu var vi ju mitt i öknen och temperaturen smög sig upp en bra bit över 45C, så det var inte så konstigt att bilen inte ville vara med. Vi stannade på tomma flygfält och sedan på en hög platå med utsikt över vattnet. Helt makalöst vackert men också lite skrämmande. Aralsjön har en gång i tiden klassats som världens fjärde störst sjö men är nu bara ett minne av vad det en gång var. Vattennivån har sjunkit med hela 19 meter, och man kan tydligt se vart vattnet en gång har varit. Konstantin berättade att salthalten i havet också ökat då vattnet minskat och att det marinalivet inte alls är vad det en gång varit. Eftersom vattnet sjunkit undan har också salt avlagrats på marken och lett till sand- och saltstormar vars sporer man kunnat hitta ändå borta i Turkiet och Vitryssland. Vattnet till sjön har letts bort för att bevattna odlingar av bland annat bommul. Dessa odlingar har i sig besprutats med olika gödnings- och bekämpninsmedel vilket påverkat människornas hälsa negativt. Kvinnor drabbas i större utsträckning av anemi och det är vanligt med andra sjukdomar som cancer, bronkit, artrit och njur- och leversjukdomar. Som sagt vackert men också skrämmande.

IMG_5929 IMG_6023 IMG_6020 IMG_6002 IMG_5988 IMG_5984 IMG_5973 IMG_5968 IMG_5956 IMG_5941 IMG_5939 IMG_5936 IMG_5934

 

DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO

Tillsist kom vi äntligen fram till sjön, eller en av sjöarna som det numera är, den södra. Vi blev köra ut till stranden där vi bytte om för att kunna bada en liten stund. Vi hade torkat igen sedan duschen ute i öknen och var både varma och trötta så ett dopp vore inte helt fel. När vi bytt om vandrade vi en bra stund på det som tidigare varit havsbotten. Vi kunde se stora mängder av snäckor, gick på sand som kändes som skare för leda oss till lera som vi sjönk ner i med hela fötterna då vi gick. Sedan kom äntligen vattnet! Det var svalt och skönt och med en salthalt på cirka 10% var det till och med svårt att simma så vi flöt mest runt i vattnet och njöt. När Aralsjön var som stört låg salthalten i vattnet på cirka 1-1,1 %. Så ni förstår skillnaden. Oturligt nog lyckades vi också få vatten i ögonen, det var inget trevligt. När vi klev upp och gick tillbaka mot bilen torkade vi ganska snabbt och kvar på armar och ben kunde man se stora saltkristaller som var svåra att skrubba bort med bara handen. Så när vi var vid bilen igen fick vi duscha av oss i lite sötvatten och skrubba oss rena sedan bar det av till det som Konstantin skämtsamt kallade för hotellet där vi slog upp våra tält och lagade mat. Det blev en gryta på rotfrukter och grönsaker. När vi väl fått mat i magen blev vi alla väldigt trötta så det dröjde inte länge innan vi låg i tälten för att sova.

DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO DCIM102GOPRO

IMG_6020

IMG_6023 IMG_6072 IMG_6070

 

/Äventyrarna

Kommentera

Translate »
%d bloggare gillar detta: