Russia! – Kreml

140914 – söndag
Moskva, Ryssland

Vi ställde klockan imorse – inte för tidigt, inte för sent utan alldeles lagom. Vi fick med andra ord en liten sovmorgon men hann ändå med att äta frukost utan stress. Det var nämligen dags för frukostbuffé igen, någoting som vi båda såg framemot. Men för att hitta till restaurangen fick vi åka hissen ner en våning, sedan gå runt en massa på andra våningen tills vi kom fram till en ny trappa. Där var vi tvungna att gå ner, ner och ner innan vi kom till en ny korridor och tillslut hittade en restaurang. Som såklart också var fullproppad med hungriga människor och som hade barnprogram på högsta volym. Tyvärr var inte maten den allra godaste – men betydligt bättre än snabbnudlar eller ingen frukost alls. Så efter lite stressat födointag packade vi ihop våra saker och gick ner till receptionen med allt. Vi frågade om vi kunde lämna våra stora väskor på hotellet och om de kunde hjälpa oss med att få en taxi till senare då vi skulle till flygplatsen och det var inga problem.

Vi pälsade på oss ordentligt med varma tröjor och regnjackorna vi tänkte nämligen ta Metron stanna för lite fotografering och sedan åka vidare till Kreml.IMG_2636IMG_2642

När vi kom till Kreml betalade vi entréavgiften och när vi kom in på området började det småregna. Vi gick omkring bland alla gigantiska byggnader och kände oss små. Blev visslade på av en vakt då vi gick på gatan och inte på trottoaren. Försökte springa emellan alla turistgrupper och fotografera de vackra kyrkorna. Spexade med och framför kameran, gick i parken och hade det riktigt trevligt – vädret till trots.

IMG_2648

IMG_2658

IMG_2664

IMG_2665

IMG_2678

IMG_2689

IMG_2708

IMG_2702

IMG_2692

När vi spenderat en timme på Kreml bestämde vi oss för att hoppa på tunnelbanan igen för att besöka ytterligare en park för att se på statyer. När vi kom upp från tunnelbanan hade regnandet ökat och det stod som spön i backen. Vi trotsade regnet och gick en liten promenad från tunnelbanestationen, passerade en optikbutik (som Elin givetvis var tvungen att besöka för ett par minuter) och fortsatte mot parken. Vi blev dock lite besvikna när det visade sig att man behövde betala inträde så vi fortsätte mot ett café så vi kunde värma oss och få något gott i magen. Vi fikade en timme innan det var dag att bege sig mot hotellet igen.

IMG_2729 IMG_2739IMG_2742IMG_2750IMG_2758

På hotellet hämtade vi våra saker och ringde efter en taxi och tänkte att vi hade gott om tid. Klockan var knappt 16:00 och vi tyckte vi hade gott om tid innan flyget skulle gå vid strax efter 20:00. Att det skulle ta 30 minuter för taxin att komma var inget vi hade räknat med och när vi fick höra att det skulle ta cirka två timmar ut till flygplatsen blev vi lite småstressade. Vi som skulle med ett utlandflyg! Så vi bad receptionisten säga till taxichauffören att skynda sig och komma hit så fort som möjligt. Efter samtalet var det bara att sitta och vänta och se hur minutrarna tickade förbi. När taxin äntligen kom skyndade vi oss så gott vi kunde med all vår packning – utan att få någon hjälp av chauffören. Det var något vi inte råkat ut för tidigare, snarare har alla andra taxichaufförer vi åkt med varit väldigt hjälpsamma när de sett allt som vi burit på. Det måste vara en rysktradition. Men nu var vi äntligen på väg till flygplatsen.

Det var först när vi satt i taxin och såg Moskva swisha förbi genom bilrutan som vi verkligen förstod hur stor staden är. Den förståelsen får man inte riktigt när man åker tunnelbana och befinner sig under jorden. Det dröjde över en timme innan antalet höghus började minska och istället ersättas av villor, industriområden och en och annan lantbrukare. Under resan såg vi också otroligt färgglada och vackra kyrkor som var en stor kontrast mot alla de moskéer som vi tidigare sett under vår resa.

När vi kom fram till flyplatsen var det bara att checka-in bagaget, lätt som en plätt tänkte vi. Men flygplatsen skulle visa sig vara betydligt större än vi tänkt oss, med massa människor och lite för dåligt med skyltar. Det tog en stund innan vi hittade rätt disk men tillslut stod vi där och det var vår tur att checka-in bagaget. Vi var lite nervösa för vi visste båda två att man inte fick ha mer än 10 kg incheckat bagage och våra väskor väger ju knappt 20 kg vardera och undrade nu hur mycket vi skulle få betala för all övervikt. Vi hade köpt våra flygbiljetter via en återföräljare på nätet ingen av oss riktigt hade koll på. Men biljetterna var så mycket billigare än alla andra att vi faktiskt var tvugna att chansa. När vi köpte biljetterna köpte vi också till en tjänst för ”extra bagage” men var ju såklart övertygade om att vi blivit lurade. Men när vi vägt in våra väskor och tjejen i disken inspekterat våra väskor med en gosedjurs-haj och sandaler fastsurrade på utsidan fick vi reda på att vi var tvugna att checka in dem själva – vid disken för otympligt bagage. Vi gick dit, fick våra väskor vägda igen, incheckade och sedan fick vi tillbaka våra pass med två nya bagagebrickor på och kunde bege oss mot säkerhetskontrollen utan att behöva betala något extra. Då var vi supernöjda!

Trots flyplatsens storlek gick säkerhetskontrollen riktigt snabbt och utan någon kö att tala om. Ja, förutom att Hampus var tvungen att tömma sina fickor på alldeles för mycket saker. Har man ett par byxor med sex funktionella fickor samt två fickor i jackan och ytterligare två i luvtröjan – då blir det mycket saker. En av männen tittade förundrat på allt det Hampus plockade upp och skrattade sedan roat åt alltihopa. När alla fickor var tömda och Hampus passerat kontrollen utan anmärkning var det bara att fylla fickorna igen och bege sig mot gaten.

Innan vi hann till gaten hittade vi lite roliga souvernier som vi bestämde oss för att köpa för våra sista ryska rubel. Dock kostade det lite mer än de vi hade på oss och när vi skulle betala försökte Hampus, helt omedvetet, pruta på varorna, prislapparna till trots! Kvinnan i kassan förstod inte alls att Hampus prutade utan trodde att han inte förstod vad som skulle betalas och fick dra med honom runt till kassaapparaten och visa vad som skulle betalas. Vi skrattade roat åt fadäsen när vi gick därifrån.20140914_192457

Vi kom till gaten och fick sitta en liten stund innan det blev dags att gå på planet. Väl på planet var vi båda lite småhungriga och nyfikna på vad vi skulle få för mat. Flygresan skulle ju ändå ta drygt två timmar så mat borde vi ju få. Vi blev dock otroligt besvikna när det enda vi bjöds på var en kopp te och några kex som knappt mättade. Hampus stillade dock hungern med sömn medan Elin försökte läsa bort den. Snart var vi dock framme i Vilnius och det var dags att gå av planet.

Eftersom vi planerade att åka vidare till Klaipéda på natten med bussen som gick 01:30 hade vi inte bråttom ur planet utan gick av nästan sist. När vi kom till passkontrollen var alla andra passagerare före oss i kön så Hampus bestämde sig för att gå på toaletten, medan vi ändå väntade. Elin fick då möjlighet att se sig omkring och kunde snart konstatera att det fanns en lucka utan kö. När hon tittade uppåt och läste skylten ovanför luckan spred sig ett stort leende i ansiktet. Det var en kontroll för EU-medborgare och det allra flesta passagerar verkade faktiskt komma från Kirgizistan. Den slutsatsen kunde vi ta genom de jackor de hade på sig med ordet ”Kyrgyzstan” tryckt på ryggarna. Så när Hampus kom tillbaka tog vi våra ryggsäckar och gick före alla andra i kön. Det var faktiskt en häftig känsla! När vi kom fram var det dock en man före oss i luckan som inte var EU-medborgare. Han verkade inte alls förstå vad som skulle göras och mannen i luckan suckade och himlade med ögonen många gånger innan turisten äntligen kunde släppas ut. Så var det då äntligen vår tur. Elin gick först, lämnade sitt pass och knappt 20 sekunder senare fick hon tillbaka det och dörren ut till ”friheten” öppnades. Ja, den han inte ens stängas ordenligt innan Hampus också klev igenom dörren. Vi blev behandlade som V.I.P. och njöt av varje sekund!

Så var vi då i Vilnius med många timmar kvar till beräknad avfärd. Det första vi försökte göra, efter att vi hämtat vårt bagage, var att lokalisera busshållplatsen. Dock hade informationsdisken redan stängt. Hampus gick ut ur byggnaden och frågade runt lite medan han satte Elin på ett café med alla väskor. Han hittade snart en tjej som också skulle till Klaipéda och faktiskt åka ganska snart. Hon trodde att det kunde finnas möjlighet för oss att också få åka med. Så Hampus hämtade Elin och snart stod vi utomhus och väntade.

20140914_211242 20140914_211309 20140914_211247

Det hade nu blivit rejält kallt så vi pälsade på oss alla kläder vi kunde få tag i. Elin började känna sig krasslig i hals och näsa och bestämde sig därför för att gå in på cafét för att köpa lite te och kanske något att äta på under tiden som vi väntade på bussen. Bussen dök upp efter en halvtimme men den skulle visa sig vara fullbokad och bara vara som en av alla de delade taxis vi åkt med i storlek. Sju passagerare fick plats, men ingen mer och framförallt inte vi med vårt stora bagage. Snart kom det fler bilar till platsen som alla väntade på förbokade passagerare och de såg på oss att vi var bedrövade. Så de försökte på alla sätt och vis hjälpa oss så att vi kunde ta oss till Klaipéda. Elin var också lite orolig över att även bussen 01:30 skulle vara fullbokad och försökte få dem till att ringa chauffören och säga att vi ville ha två platser men att vi inte kunde boka via internet då vi har svenska banker. Chaufförerna skulle visa sig ha mer koll på läget och ordnade så vi fick åka tidigare. Klockan 23:00 skulle det komma en buss till, denna gång en större och på den skulle vi få plats och så åkte de iväg. Vi fick registreringsnummer på bilen och sedan väntade vi i drygt en halv timme innan bussen äntligen kom. Det var en skänk från ovan för två trötta äventyrare som nu varit på resande fot i nästan två månader.

20140914_220753

Vi hade tidigare fått tips på boende i Klaipéda och bad chauffören att få bli avsläppta vid ett av stadens hotell, vilket inte alls skulle vara några problem. Sedan satte vi oss längst bak i bussen och väntade på att få åka iväg. När en halvtimme gått var bussen full av folk och vi kunde äntligen rulla ut från Vilnius flyplats. Vi hade hört att resan skulle ta fyra timmar och räknade med att vara framme runt fyra på morgonen. När klockan var strax efter 03:00 blev vi väckta av chauffören som sa att vi nu var framme. Vi hade ingen aning om vart vi var eftersom vi båda slumrat till under resan men var lite tveksamma till om vi verkligen var rätt då vi bara färdats i tre timmar. Elin hoppade ur bilen först och gick in på hotellet, dels för att höra så vi verkligen var i Klaipéda, vilket vi faktiskt var, och dels för att höra om det fanns lediga rum så vi slapp packa ur allting i onödan. Rum skulle heller inte vara något problem att få. Så hon gick ut till Hampus betalade chauffören och tackade så mycket för hjälpen sedan gick vi in på hotellet. Vi fick oss snabbt ett rum och väl uppe på rummet var njöt vi båda av att det var så god standard och föll ganska omgående i sömn. Det hade onekligen varit en lång och händelserik dag och vi var båda spända och förväntansfulla på vad som skulle hända under morgondagen.

20140914_233556/Äventyrarna

Kommentera

Translate »
%d bloggare gillar detta: